Etikettarkiv: Informationsmaterial

Information om sexuella övergrepp mot barn

INFORMATION OM SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN

VAD?

Vad är sexuella övergrepp mot barn?

Sexuella övergrepp mot barn definieras ofta som kontakt mellan ett barn och en vuxen där barnet används för sexuell stimulering. Sexuella övergrepp kan också begås av en person som är under 18 år, där personen antingen är betydligt äldre än offret eller är i en annan maktposition gentemot det andra barnet. För det mesta innebär sexuella övergrepp direkt fysisk kontakt. Ibland stimuleras en sexualförövare av att exponera sig själv, dvs blotta sitt könsorgan, inför ett barn, eller att titta på eller filma ett barn som tar av sig sina kläder.

Barn lockas ofta in i sexuella övergrepp genom ett lekfullt manipulerande (”det här är vår speciella hemlighet….”) eller genom mutor såsom pengar , godis och olika förmåner. Ibland blir de trakasserade eller hotade. Mera sällan använder sig förövaren av fysiskt tvingande eller av våld. Det är viktigt att komma ihåg att vare sig barnet blir fysiskt skadat eller inte, tycker om den sexuella beröringen eller inte, så är sexuella handlingar begångna av en vuxen eller ett barn som är betydligt äldre, alternativt är i en annan maktposition gentemot det andra barnet, sexuella övergrepp.

Vad kan man göra för att förhindra sexuella övergrepp mot barn?

Det är först och främst viktigt att man som förälder har en öppen kommunikation med sitt barn. Det är vidare viktigt att barn får åldersadekvat information om sex och om sexuella övergrepp. Barn behöver få lära sig att de bestämmer över sina kroppar och att de har rätt att säga nej när de inte vill att någon rör vid dem. De behöver få veta att de kan berätta för en vuxen om någon tagit på deras kroppar på ett sätt som de tänker inte är okay. Ungdomar behöver dessutom lära sig hur man kan undvika riskfulla platser eller situationer när de är utan förälders eller annan vuxens uppsikt.

Det är dock viktigt  att komma ihåg att det kan vara mycket svårat för ett barn eller en ungdom att förhindra eller berätta om sexuella övergrepp. Därför ska man aldrig klandra barnet eller ungdomen för att inte ha hindrat eller för att ha väntat med att berätta om övergreppet. Många barn väljer att aldrig berätta att de utsatts för sexuella övergrepp. De flesta barn väljer att vänta med att berätta.

Det är också viktigt att komma ihåg att föräldrar inte kan bevaka eller ha uppsikt över sina barn hela tiden. Det innebär att vad du än gör, så har du inte möjlighet att garantera att ditt barn aldrig blir utsatt för ett sexuellt övergrepp. Alltså ska du som icke-förövande förälder inte anklaga dig själv ifall ditt barn blir sexuellt utnyttjat. Det mest hjälpsamma är att man istället ser till att ens barn får den hjälp som hon/han behöver.

Vilka konsekvenser har sexuella övergrepp för barnet?

Barn som har blivit utsatta för sexuella övergrepp kan reagera på många olika sätt. På vilket sätt och hur starkt de reagerar beror på ålder, personlighet, relationen till förövaren, omständigheterna kring övergreppet och på hur familjen reagerar på avslöjandet. Barn kan få symtom som tyder på oro, stress såsom sängvätning, mardrömmar, svårigheter i skolan eller att rymma hemifrån. De kan också få symtom som är mer typiska vid sexuella övergrepp såsom ett sexualiserat språk, sexualiserade lekar, ett sexuellt beteende som inte är åldersadekvat och rädsla för speciella situationer eller människor som påminner dem om övergrepp.

När övergrepp har avslöjats och stoppats, återgår vissa barn till sitt normala beteende och visar inte längre några speciella symtom. Nära anhörigas skydd och stöd är mycket viktigt för att hjälpa barn att återgå till det normala. En del barn har emellertid symtom som finns kvar långt efter det att övergreppen har upphört. Det är viktigt att man gör en psykologisk bedömning av barnet och att hon/han får behandling vid behov.

Kognitiv beteendeterapi passar såväl barn som har utsatts för sexuella övergrepp som deras ickeförövande föräldrar. Terapin ska anpassas till barnet så att hon eller han får hjälp med sina svårigheter och till föräldrar så att de får hjälp att hantera sina tankar och känslor inför att deras barn utsatts för övergrepp.

De är viktigt att veta att forskningen upprepade gånger visat att den enskilt viktigaste faktorn för att påverka barns mentala tillfrisknande efter övergrepp är föräldrars, eller annan närstående vuxens, förmåga att stötta barnet. Med ett sådant stöd och med barnpsykiatrisk behandling har barn som utsatts en stor möjlighet att kunna må psykiskt väl och ha en tro på framtiden.

 

VEM ?

 Vem utsätts för sexuella övergrepp?

Sexuella övergrepp mot barn sker inom alla sociala klasser, kulturella och religiösa grupper. Både pojkar och flickor kan utsättas. Det är inte en väldigt ovanlig händelse.

Vem förgriper sig sexuellt på barn?

Det är främst män men också kvinnor som förgriper sig på barn. Sexualförövarna är oftast inte ”snuskiga gubbar” eller en främmande person. De är oftast inte uppenbart psykiskt sjuka eller utvecklingsstörda. Faktum är att sexualförövaren oftast är någon som barnet känner väl och litar på. Det är vanligt att det är en familjemedlem (och då främst en far, styvfar eller syskon) eller en jämnårig bekant. Det finns ingen tydlig beskrivning eller definition av en sexualförövare eller något säkert sätt att upptäcka en potentiell förövare. Det är därför svårt att tro att en person som man litar på faktiskt är kapabel att förgripa sig sexuellt på ett barn.

 

VARFÖR?

 Varför sker sexuella övergrepp?

Trots att frågan om varför sexuella övergrepp sker ofta ställs av barn som utsatts och deras föräldrar, så finns det inte något enkelt svar. Det viktigaste att komma ihåg är att man aldrig kan skylla övergreppen på den som utsatts eller på den icke-förövande föräldern. Ansvaret för övergreppen ligger uteslutande på förövaren, oavsett vilka problem som ligger bakom hans/hennes övergreppsbeteende.

Det är av yttersta vikt att vi förmedlar vad vi vet angående sexuella övergrepp mot barn. Vi behöver i vårt samhälle bli mer medvetna om allvaret med och förekomsten av det här problemet, och vi måste utöka de förebyggande insatserna.

Varför berättar inte barn om sexuella övergrepp?

Sexuella övergrepp sker nästan uteslutande när ett barn är ensamt med en förövare. För att kunna fortsätta förgripa sig sexuellt på barnet, så är förövaren beroende av att barnet håller det hemligt. Det kan förekomma direkta hot om våld mot barnet eller barnets förälder/rar. Ofta  förleds barn att tro att övergreppet är deras eget fel och att det är de som kommer att få skulden, bli avfärdade eller misstrodda om de berättar. De känner sig generade, skamsna och rädda  på grund av dels själva övergreppet och dels hemlighetsmakeriet. I själva verket är de många offers om aldrig berättar, inte ens som vuxna, för att de fruktar för att inte bli trodda eller för att straffas.

 

NÄR?

När ska man misstänka att ett barn utsatts för sexuellt övergrepp?

Att ett barn blivit utsatt för sexuella övergrepp upptäcks oftast genom att barnet själv berättar, oavsiktligt eller målmedvetet. En del barn avslöjar oavsiktligt vad de utsatts för genom att visa upp vuxet sexuellt beteende eller genom att dela med sig av sexuella kunskaper som de egentligen är för unga för att ha. Andra barn kanske ger ett vagt avslöjande eller berättar om övergreppet för en kamrat, som i sin tur berättar för en vuxen. Föräldrar bör vara uppmärk-samma på plötsliga förändringar i barnets beteende så som mardrömmar, att barnet drar sig undan, undviker vissa personer eller platser eller saker, att barnet blir aggressivt, nervöst och /eller har ett olämpligt sexuellt beteende. Sådana beteenden kan tyda på psykologiska svårigheter på grund av sexuella övergrepp och bör därför utforskas.

Barns reaktioner på den person som utsatt dem för sexuella övergrepp är olika. Det är svårt att upptäcka en sexuell övergreppsrelation genom att studera de båda tillsammans. En del barn är ängsliga och/eller undviker förövaren. Andra barn talar i negativa ordalag om förövaren, men uppträder positivt gentemot honom eller henne. Ytterligare andra barn förblir väldigt fästa vid kärleksfulla gentemot honom eller henne. Ytterligare andra barn förblir väldigt fästa vid och kärleksfulla gentemot en förövande förälder eller annan vårdnadshavare. Oavsett om barnets känslor är positiva, negativa eller ambivalenta så ska barnets känslor accepteras. Barn behöver veta att ingen av deras känslor är fel. Att lära ditt barn att skydda sig själv och att upprätthålla ett öppet samtalsklimat inom familjen, kan öka sannolikheten för att ditt barn skulle berätta  om han/hon utsatts för sexuellt övergrepp eller för någon annan svår händelse.

 

HUR?

Hur bör man göra om man misstänker sexuella övergrepp?

Det är naturligt att föräldrar känner smärta, ilska och sorg när de upptäcker att deras barn kanske har blivit utsatt för sexuellt övergrepp. Det viktigaste du som förälder kan göra i den situationen är dock att försöka behålla lugnet. Barn och ungdomar är väldigt känsliga för sina föräldrars reaktioner. Om de ser eller känner hur upprörd och arg en förälder är så kan de bli mycket skrämda och sluta sig inom sitt skal. Förmedla till ditt barn att det är bra att hon/han har berättat. Var noga med att inte säga något som kan uppfattas som om du anklagar ditt barn för det hon/han utsatts för och att betona att det inte är hennes/hans fel. En del barn kan berätta att den sexuella beröringen kändes bra. Det betyder INTE att barnet på något sätt borde känna skuld över att ha tyckt att den sexuella beröringen varit skön. Ibland har barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp själva tagit initiativ till sexuell kontakt med andra vuxna. Även i sådana situationer är det alltid den vuxnes ansvar att sätta lämpliga gränser.

Uppmuntra inte ditt barn till att glömma det som hänt eller att låta bli att prata om det. Å andra sidan är det inte heller hjälpsamt att pressa barnet att berätta mer än hon eller han är beredd att göra. Var istället öppen för att lyssna till vad ditt barn har att berätta eller fråga om. Försök förstå att ditt barn kan ha blandade känslor inför förövaren och inför det som har hänt. Även om du kanske känner att du hela tiden behöver vara nära ditt barn för att skydda henne/honom, så är det viktigt att du inte blir överbeskyddande. Det är viktigt att du bidrar till att familjen kommer in i normala gängor så fort som möjligt igen. Det är också viktigt att inte vara rädd för att visa ömhet eller att vara kroppsligt nära. Ibland är de svårt, speciellt för pappor. Men om man ändrar sitt beteende kan ens barn få intryck av att känslorna inför henne/honom förändrats på grund av det som hänt.

Alla barn som har varit utsatta för sexuella övergrepp bör genomgå en medicinsk undersökning, inklusive en gynekologisk undersökning. Fastän barn kan känna sig skadade av övergrepp, så är det vanligaste att det inte har några kroppsliga skador. Erfarna läkare kan lugna barn med att deras kroppar är okay

 

VAR?

 Var kan du vända dig för att få hjälp?

Om man misstänker att ett barn blivit utsatt för sexuella övergrepp, så bör man anmäla det till Socialtjänsten. Man har möjlighet att ringa anonymt. Socialsekreteraren kommer att ställa viktiga frågor om vem som utsatts, vem som kan ha förgripit sig och vad som har hänt. Socialtjänsten kommer att utreda vilken hjälp barnet och familjen kan behöva. När man misstänker att ett barn utsatts för sexuella övergrepp, så anmäler Socialtjänsten det till polisen. Det är vanligt att barnet blir läkarundersökt och att hon/han får gå i behandling på BUP.