Mer detaljerad information om hur man administrerar, poängsätter och tolkar formulären finns i dokumentet SÖK-Formulär – Beskrivningar normvärden och poängsättning” (version 2017-07-04).
Här finns ett antal formulär samlade som har tagits fram av en nationell arbetsgrupp under 2013-2014 med speciellt fokus på traumabedömning och traumabehandling. Många av de frågor som kan vara svåra att ställa naturligt i ett samtal går ofta lättare att hantera genom att frågan första har ställts i ett formulär. Detta gäller kanske speciellt de frågor som finns med i formuläret till föräldrar, 45-föräldrafrågor. De flesta formulären är normerade, dock inte de formulär eller versioner av formulär som används till föräldrar. Även om ungdomarna och föräldrarna har svarat skriftligt på frågorna är det viktigt att du som behandlare går igenom fråga för fråga tillsammans med ifyllaren för att tydliggöra vad patienten verkligen menar med sitt svar men även för att ställa viktiga följdfrågor.
Under våren 2016 har ytterligare några nya formulär tillkommit.
1a: ”Hur jag tänker och känner mig sedan den skrämmande händelsen”. En svensk översättning av CPTCI.
1b: Till denna finns också en kortversion på 10 frågor, ”Barn och ungdomars tankar efter traumahändelser – CPTCI (10)”.
2: Komplexitetsmatris är tänkt att använda i bedömningsfasen för att lättare göra en korrekt bedömning av hur komplext ett ärende är. Komplexitetsmatrisen i denna version (1 juni 2017) har förbättrats i en studie i samband med TF-KBT utbildningarna i VGR och Skåne 2016 .
Om du använder komplexitetsmatrisen och har åsikter om den, hör av dig till Michael på Enhetshalsa@icloud.com. Dessa formulär hittas längst ner på denna sida.
Alla formulär är nu sparade i en PDF-filformat vilket gör att du slipper att irriterade dig på att formatet på formulären inte alltid passar din dators sid-inställningar.
April 2017: BUP-Gamlestaden har tagit fram ett formulär för mindre barn för att screena för traumasymtom. Det består av 9 frågor med bilder på en A4-sida. Frågorna är inte normerade. Frågorna påminner om frågorna på i Traumareaktioner 12 men är inte helt kompatibla. Den stora fördelen med det här formuläret är att det är lätt administrerat och kan troligen användas till barn från ca 4-5 år.
————————————————————————————
Erfarenheter av traumahändelser :
”Traumahändelser 23” är det formulär du ska använda om du vill få en fyllig bild över din patients tidigare upplevelser. Är en klinisk vidareutveckling av LYLES. Nackdelen är att den tar ca 15-30 min att fylla i för patienten. Från ca 12 års ålder.
”Traumahändelser föräldrar” är motsvarigheten till Traumahändelser 23 men för föräldrar. Väldigt givande att se vad föräldrar/motsvarande vet för trauman deras barn varit utsatt för.
”Traumahändelser mini” är en starkt nedkortad version med 6 frågor om vanliga traumaerfarenheter. Den är tänkt att användas som en snabbscreening eller för barn från ca 6 års ålder.
PTSD symptom/traumareaktioner
- Traumareaktioner 26 frågor (för barn från ca 12 år)
- Traumareaktioner 12 frågor (för barn mellan ca 7-11 år alternativt även för ungdomar vid mer allmän screening)
För vissa yngre barn är ett bildstöd ett bra komplement, för vissa barn kan det vara mer förvirrande än hjälpsamt.
Traumareaktionsformulär för föräldrar: Observera att för föräldrar med barn 6 år och yngre så är det ett separat formulär utifrån att kriterierna på PTSD är delvis annorlunda.
- Traumareaktioner 26 för föräldrar med barn över 7 år
- Traumareaktioner 21 för föräldrar med barn under 7 år
Risk och skyddsfaktorer
Viktiga områden att fråga föräldrar om
Utvärdering av patienttillfredställelse efter behandlingens slut
- Patienttillfredsställelse – Barn
- Patienttillfredsställelse – Ungdom
- Patienttillfredsställelse Föräldrar
Komplexitetsmatris med sammanställning för stödfrågor
Matris för komplexitetsbedömning
Barn och ungdomars tankar efter traumahändelser – CPTCI
Kortversionen av CPTCI har ett cut-off värde på 16-18. OBS Frågorna poängsätts 1-4. M a o: om barnet/ungdomen har mer än 16-18 poäng på de 10 frågorna är det hög sannolikhet att det finns en kognitiv föreställning om att man själv är en skör person i en skrämmande värld ”. (“permanent and disturbing change” and “fragile person in a scary world”. För mer info se; Meiser-Stedman et al., 2009b.
Den svenska 25 frågorsversionen framtagen av Ole Hultmann samt normsammanställning av de engelska, tyska och holländska normgrupperna. OBS Frågorna poängsätts 1-4.