Kategoriarkiv: Känslor

BASIC Känslohantering

Rationalen till att arbeta med känslor är att barnet o fld behöver veta vad de känner respektive kunna läsa av vad andra känner i vardagen. Kunna hantera/reglera känslorna. Vanligt att barn/fld får antingen starkare känslor eller blir mer avstängda efter trauma. Nedan steg kan vara en norm för vad alla barn behöver göra i känslokomponenten

  • Känslor – skriv ner – 3 min på tavlan.
  • Var finns känslorna i kroppen?
  • I vilka situationer finns dom?
  • 0-10, Träna på att gradera känslor
  • Vilka känslor är svåra att hantera?
  • Vilka är Traumakänslor?
  • Kunna om primär/sekundär känsla
  • Kunna om ”inåt och utåt” känslor

Positiva känslor och validering

POSITIVA KÄNSLOR OCH VALIDERING

validering

Känslor ser alltså till att säkra våra nödvändiga behov av skydd, trygghet och omsorg. Deras viktigaste funktion är att få oss att agera på ett sätt som gör att vi mår bra och når våra mål. Det är inte bara negativa känslor såsom rädsla och ångest som har en funktion, utan även positiva känslor som glädje, kärlek och nyfikenhet. Dessa känslor vägleder oss och hjälper oss att handla på ett funktionellt sätt utifrån hur vi vill ha det i relationer med andra. Känslor uttrycks i vårt kroppsspråk, ansiktsuttryck och i det vi säger och gör. Detta är ett stöd i våra relationer med andra, och när vi kan förstå och uttrycka det vi känner blir det också lättare att bekräfta och stötta andra i detta, exempelvis våra barn. Validering innebär att genom handling och ord visa vår medvetenhet och acceptans av någon annan. Det betyder inte att man måste hålla med eller tycka att den andre har rätt, utan bara att vi ser personen som den är. Genom validering kan man som förälder bekräfta barnets känslor, utan att för den delen låta dem styra. Ex ”jag ser att du har det jobbigt nu… vi ska bara gå lite till” ”jag förstår att du tycker det är svårt/läskigt… men jag ska hjälpa dig”. Validering är basen för konstruktiv kommunikation, som bygger förtroende och minskar negativa reaktioner. Det är även viktigt att som förälder vara självvaliderande, särskilt när stödet från omgivningen brister. Självvalidering innebär att ha ett icke-dömande förhållningssätt gentemot sig själv. Att ta sig själv på allvar, att uppmuntra, bekräfta och stötta sig själv i svåra situationer.

Känsloreglering

Känsloreglering

Traumatiserade barn lider ofta av smärtsamma och skrämmande känslor som de har svårt att reglera. Det är också vanligt att dess barn känner rädsla inför själva känslorna och tror att de skall öka i styrka till den grad att de blir ohanterbara vilket sammantaget kan leda till ett starkt undvikande beteende och ett begränsat känslouttryck.

Syftet med komponenten känsloreglering är att barnen skall lära sig uttrycka känslor och reglera dem på ett mer funktionellt sätt och att detta indirekt för med sig ett minskat undvikande.

Ett första steg i ökad förmåga till känsloreglering är att lära sig mer om känslor, att identifiera olika sorters känslor och att sätta ord på dem och beskriva upplevelsen. För lite äldre barn som har stora svårigheter att hantera känslor när de utsätts för traumatriggers kan det initialt vara hjälpsamt att lära sig att sluta tänka på traumat och istället fokusera på mer positiva bilder (tankestopp). På längre sikt kan tekniken fungera som ett undvikande men kan initialt vara nödvändigt för att överhuvudtaget våga närma sig de traumatiska minnena. En liknande teknik är att låta barnet tänka på ett ställe eller situation där det känner sig tryggt och fokusera tankarna på det i svåra situationer.  Ett ytterliggare steg är att lära barnet positivt självprat, dvs att uppmuntra sig själv och uttrycka positiva tankar kring vad det kan och klarar av, som ett sätt att hantera påfrestande situationer. En annan del är att stärka upplevelsen av säkerhet och skydd genom att tillsammans med barnet fundera på vem det kan vända sig till för hjälp i en farlig situation och upprätta en säkerhetsplan. En del traumatiserade barn har utvecklat maladaptiva beteenden som ett sätt att hantera påfrestande sociala situationer. Det kan handla om att man helt undviker vissa situationer eller att man mobbar, bråkar och slåss. För dessa barn kan det vara aktuellt med social färdighetsträning och att lära sig problemlösning för att komma fram till mer positiva och funktionella beteenden.

Även föräldrar brukar ha svårigheter med att hantera sina känslor efter att deras barn varit utsatta för trauma. Det kan handla om känslor av skuld, skam, att man svikit och liknande men det händer också att föräldrarna är arga på barnet och att de blir uppvarvade och inte kan hantera barnets reaktioner på ett funktionellt  sätt.  Inledningsvis är det viktigaste att skapa ett klimat där föräldern känner sig trygg med att dela med sig av sina känslor oavsett vilka de är och att behandlaren validerar förälderns upplevelse. Föräldern bör inte dela med sig av alla sina känslor till barnet men att prata igenom dem med behandlaren kan hjälpa föräldern att bli bättre på att hantera påfrestande situationer i hemmet. Ett av målsättningarna med TF-KBT överlag är att stärka relationen mellan föräldern och det traumatiserade barnet och föräldern kan behöva träna på färdigheter i att aktivt lyssna på barnet, bekräfta dess känslor och dela upplevelser. Vidare kan föräldern behöva samma färdigheter som barnet såsom tankestopp och positivt självprat.

NoNo och den hemliga kramen

nono

 

 

 

 

 

 

NoNo och den hemliga kramen är en fin berättelse för att lära barn om känslor kring trauma och bra och dåliga hemligheter.

Berättelsen är i innehåll liknande Vilda säger Nej!

Sagan kan berättas av en av barnbehandlarna för barnen i gruppen och sedan ges som hemläxa för föräldrarna att läsa för barnen mellan grupptillfällena.