Kategoriarkiv: Stabiliseringsfas

Stabiliseringsfas

Stabiliseringsfas

Stabiliseringsfasen som innefattar psykoedukation, avslappning, känsloreglering, tankar, problemlösning skall ses som en grund för exponeringsarbetet. Under denna fas skall barnet under lugna och trygga förhållanden lära sig färdigheter och få kunskaper som gör att det får en förbättrad förmåga till att reglera sig själv och hantera traumatriggers. Under denna fas arbetar man även med att ge föräldrarna/omsorgspersonerna bättre färdigheter för att hantera barnets eventuella problembeteenden samt hjälper föräldrarna till en ökad förståelse för och acceptans av barnets reaktioner och för att stärka relationen mellan föräldern och barnet.

BASIC Känslohantering

Rationalen till att arbeta med känslor är att barnet o fld behöver veta vad de känner respektive kunna läsa av vad andra känner i vardagen. Kunna hantera/reglera känslorna. Vanligt att barn/fld får antingen starkare känslor eller blir mer avstängda efter trauma. Nedan steg kan vara en norm för vad alla barn behöver göra i känslokomponenten

  • Känslor – skriv ner – 3 min på tavlan.
  • Var finns känslorna i kroppen?
  • I vilka situationer finns dom?
  • 0-10, Träna på att gradera känslor
  • Vilka känslor är svåra att hantera?
  • Vilka är Traumakänslor?
  • Kunna om primär/sekundär känsla
  • Kunna om ”inåt och utåt” känslor

Övningar tankar

Övningskort KÄNSLA-TANKE-HANDLINGKognitiva triangeln

Analys av ilskesekvens

Illustrerad SORK

” Triangel på golv”. Gör en triangel i terapirumment genom att markera med maskeringstejp eller helt enkelt ställa ut 3 stolar i en triangel. Syftet med övningen är att hjälpa barn och senare och barn och föräldrar att på ett lekfullt sätt lära sig skillnader på tanke, känsla och handling. Du kan själv hitta på och säga olika begrepp som ska avspegla dessa eller du kan använda nedan förslag:

1: Känslor, tankar och beteenden – övning med triangel på golv

2: Övningskort KÄNSLA-TANKE-HANDLING

Sköldis

SKÖLDPADDANS TEKNIK

Sköldis är en teknik som används för att hjälpa barn som har problem med sexuellt utåtagerande beteende.

  1. STOPP. VÄNTA
  1. Gå in i ditt skal som en sköldpadda. SLAPPNA AV.
  1. TÄNK
  1. GÖR NÅGOT

            

Berättelsen om sköldpaddans teknik

Det var en gång en sköldpadda som hette Jamie, hon bodde i en damm med sin familj och en grupp med andra sköldpaddor. Hon tyckte om att simma och leka med sina vänner. Hon tyckte särskilt mycket om att leka med sina bästa vänner, Susie och Carol. I den här dammen hade alla sin egen skolväska där man förvarade sina tillhörigheter, saker som bara var ens egna. En dag såg Jamie att Carol var borta från sin speciella plats och att Carol hade en vacker penna som stack upp från hennes väska. Jamie ville gärna titta lite närmare på den här pennan och hon ville gärna själv ha en lika dan. Hon började gå mot väskan och skulle ta pennan. Precis innan hon kom fram tänkte hon att det är bäst att jag Stoppar mig och Väntar en sekund. Hon drog sig in i sitt skal, där hon visste att det var tryggt att slappna av.

Hon ägnade några minuter till att tänka:

  • Är det jag tänker göra ok?
  • Hon bestämde sig för att det inte var ok, för att det skulle innebära att hon bröt mot den regel som sa att man inte får stjäla andras saker.

 

  • Vad kommer hända om jag gör det?
  • Hon tänkte att det kanske skulle kännas dåligt för Carol att inte ha sin penna och att hon själv kanske skulle få problem om hon gjorde detta.

 

  • Vad skulle hon istället göra?
  • Hon tänkte att hon kanske kunde gå och hoppa hopprep med Susie, eller gå och simma på sitt favoritställe i dammen.

 

  • Så…. Jamie bestämde att det hon istället skulle göra var att gå och leta rätt på Susie för att hoppa hopprep med henne, och så gick hon iväg för att leka

 

Den här berättelsen fungerar bäst om man använder ett sköldpaddsdjur som kan dra sig in i sitt skal.

De kan öva på följande steg:

 

  1. Stopp-Vänta
  • Få ett barn att göra stopptecken
  • Detta är signalen att stoppa det de gör och fråga sig själv vad känner jag?
  • ” Låt oss föreställa en sköldpadda (använd leksaksdjuret) i en situation liknande den där hon vill ta ensak som inte är henne”

 

 

 

  1. Dra dig in i ditt skal som sköldpaddan, slappna av.
  • Fråga barnet vad sköldpaddor gör när något oroar dem.
  • Förklara:
  • ”de går in i sitt skal där det är tryggt. Det gör att det är lättare att slappna av och tänka”
  • Visa med leksaken
  • Förklara att när han/hon är i sitt skal, kan han/hon slappna av lite mer genom att rulla ihop sig som en hög spagetti eller garnnystan.
  • Få barnen att öva på detta, ta djupa andetag som hjälper dem att slappna av.

 

 

  1. Tänk.
  • Berätta för barnet
  • ”Fråga dig själv, är det som jag tänker på att göra ok?”
  • ”Vad kommer hända om jag gör det?”
  • ”Vad kan jag göra istället?”
  • Förklara att nu när sköldpaddan är lugn är det ett bra tillfälle att tänka på de här sakerna.
  • Använd frågorna i relation till den situationen som tidigare beskrevs för leksakssköldpaddan.
  • Be barnen att komma på några saker sköldpaddan kan göra istället, kanske några saker som skulle få sköldpaddan att må bättre om de nämnde obehagskänslor från början.
  • Se till att några av exemplen kan få negativa konsekvenser så att det blir tillfälle att prata om att en del saker kan verka som en bra idé först men kan få oss att känna oss illa till mods eller skapa problem för oss.
  • Få barnet att välja en sak som sköldpaddan kan göra istället för att bryta mot en beteende regel.

 

  1. Gör något:

 

  • Förklara att nu när sköldpaddan har valt någon anna  sak att göra så behöver han/hon gå iväg och göra det.

 

Tankar

Tankar

Traumatiserade barn och deras föräldrar försöker liksom alla människor förstå sin omvärld och skapa ett sammanhang vilket kan komma till uttryck genom tankar, inre dialoger, olika värderingar och perspektiv. När man varit med om traumatiska händelser är det lätt hänt att tankar blir dysfunktionella och är felaktiga och/eller ohjälpsamma vilket i sin tur kan leda till ett sämre mående och ett mer destruktivt beteende.

Målsättning med komponenten tankar är att både förälder och barn skall bli bättre på att lägga märke till vad det tänker, att lära sig hur tankar påverkar känslor och beteende och lära sig ersätta felaktiga/ohjälpsamma tankar med mer hjälpsamma. Komponenten ligger också till grund för ett senare arbete med tankar i bearbetningsfasen.

Initialt handlar det om att sätta ord på tankar och att lära barnet/föräldern uppmärksamma och identifiera vad den tänker. Något som kan vara en utmaning för mindre barn. Nästa steg är att gå igenom den kognitiva triangeln som beskriver samspelet mellan tankar, känslor och beteende för att till sist låta barnet/föräldern träna på att ersätta felaktiga/ohjälpsamma tankar med mer hjälpsamma och fundera över hur de kan stötta ett mer funktionellt och positivt agerande.

Föräldrafärdigheter

Föräldrafärdigheter

En viktig målsättning i TF-KBT är att förbättra familjeklimatet och förbättra relationen mellan det drabbade barnet och dess föräldrar. Många barn som utsatts för trauma utvecklar beteendeproblem vilket är negativt i sig men kan också föra med sig att läkningen av traumat försvåras. Det är därför väsentligt att ge föräldrarna verktyg för att förbättra barnets beteende samt stärka samspelet dem emellan.

Det är även viktigt att validera förälderns egna känslor kring det inträffade och att normalisera eventuella känslor av skuld och skam samt ersätta felaktiga föreställningar med mer hjälpsamma.  Vidare är en målsättning att stärka förälderns acceptans av barnets upplevelser och reaktioner och arbeta för att barnet bemöts med förståelse och omsorg.

Metoderna som ingår i komponenten är inte specifika för TF-KBT utan är desamma som beskrivs i flera föräldraträningsprogram som bygger på inlärningsteoretisk grund såsom Komet, de otroliga åren och liknande.  Komponenten betonar positiv förstärkning såsom beröm, uppmuntran och belöningar men innefattar också ett par i Sverige mer kontroversiella metoder såsom selektiv uppmärksamhet och time out.

Kompendium Föräldrafärdigheter. Ett kompendium som är en bra sammanfattning på föräldrafärdigheter.

Föräldrafärdigheter TF-KBT

Psykoedukation

Psykoedukation

Psykoedukation är en grundläggande del av TF-KBT och även om den inledande sessionen avsatts just för detta är det något som skall genomsyra hela behandlingen och inledas direkt patienten och dess familj kommer i kontakt med mottagningen. Målsättningen med psykoedukationen är att normalisera barnets och föräldrarnas reaktioner på traumat samt att stärka hjälpsamma tankar. Vidare syftar komponenten till att förmedla hopp och motivera till behandling vilket kan göras direkt patienten kommer i kontakt med mottagningen genom att man informerar om att det finns en verksam behandling som många barn mår bättre av.

Initialt handlar det om att ge generell information kring det trauma som det enskilda barnet drabbats av såsom förekomst, vem som drabbas, vilka förövarna är, varför det händer, effekter och så vidare. Informationen ges muntligt och behöver anpassas efter ålder och utvecklingsnivå men det är också lämpligt att ha skrivet material om olika trauman vilket barnet och föräldrarna kan ta med sig och läsa mellan sessionerna. Barn och familjer som drabbats av trauma har ofta felaktiga tankar och uppfattningar om det inträffade som kan stå i vägen för en läkningsprocess varför det är vikigt att ge korrekt information.

Det andra steget i psykoedukationen är att informera om vanliga reaktioner på trauma och därigenom validera och normalisera de reaktioner det enskilda barnet har. I detta ingår också att informera om verkningsfulla behandlingar, särskilt TF-KBT, och förmedla hopp om att symtomen kan förbättras.

Ett ytterliggare steg är direkt hjälpa barnet/familjen att hantera specifika symtom som de finner särskilt påfrestande. Exempelvis kan detta handla om att ge råd och förslag på interventioner kring hur man kan förbättra sömnen om detta är ett särskilt störande problem. Symtomreduktion har ett värde i sig men att man på en gång tar sig an för patienten/familjen angelägna problem signalerar man också förståelse och omtanke samt skapar hopp och motivation inför vidare behandling.