Kategoriarkiv: Bedömningsinstrument

Skatttningsformulär

Mer detaljerad information om hur man administrerar, poängsätter och tolkar formulären finns i dokumentet SÖK-Formulär – Beskrivningar  normvärden och poängsättning” (version 2017-07-04).  

Här finns ett antal formulär samlade som har tagits fram av en nationell arbetsgrupp under 2013-2014 med speciellt fokus på traumabedömning och traumabehandling. Många av de frågor som kan vara svåra att ställa naturligt i ett samtal går ofta lättare att hantera genom att frågan första har ställts i ett formulär. Detta gäller kanske speciellt de frågor som finns med i formuläret till föräldrar, 45-föräldrafrågor. De flesta formulären är normerade, dock inte de formulär eller versioner av formulär som används till föräldrar. Även om ungdomarna och föräldrarna har svarat skriftligt på frågorna är det viktigt att du som behandlare går igenom fråga för fråga tillsammans med ifyllaren för att tydliggöra vad patienten verkligen menar med sitt svar men även för att ställa viktiga följdfrågor.

Under våren 2016 har ytterligare några nya formulär tillkommit.

1a:Hur jag tänker och känner mig sedan den skrämmande händelsen”. En svensk översättning av CPTCI.

1b: Till denna finns också en kortversion på 10 frågor, ”Barn och ungdomars tankar efter traumahändelser – CPTCI (10)”.

2: Komplexitetsmatris är tänkt att använda i bedömningsfasen för att lättare göra en korrekt bedömning av hur komplext ett ärende är. Komplexitetsmatrisen  i denna version (1 juni 2017) har förbättrats  i en studie i samband med TF-KBT utbildningarna i VGR och Skåne 2016 .

Om du använder komplexitetsmatrisen och har åsikter om den, hör av dig till Michael på Enhetshalsa@icloud.com. Dessa formulär hittas längst ner på denna sida.

Alla formulär är nu  sparade i en PDF-filformat vilket gör att du slipper  att irriterade dig på att formatet på formulären inte alltid passar din dators sid-inställningar.

April 2017: BUP-Gamlestaden har tagit fram ett formulär för mindre barn för att screena för traumasymtom. Det består av 9 frågor med bilder på en A4-sida. Frågorna är inte normerade. Frågorna påminner om frågorna på i Traumareaktioner 12 men är inte helt kompatibla. Den stora fördelen med det här formuläret är att det är lätt administrerat och kan troligen användas till barn från ca 4-5 år.

9 Bilder med traumasymtom

————————————————————————————

Erfarenheter av traumahändelser : 

”Traumahändelser 23” är det formulär du ska använda om du vill få en fyllig bild över din patients tidigare upplevelser.  Är en klinisk vidareutveckling av LYLES. Nackdelen är att den tar ca 15-30 min att fylla i för patienten. Från ca 12 års ålder.

”Traumahändelser föräldrar” är motsvarigheten till Traumahändelser 23 men för föräldrar. Väldigt givande att se vad föräldrar/motsvarande vet för trauman deras barn varit utsatt för.

”Traumahändelser mini”  är en starkt nedkortad version med 6 frågor om vanliga traumaerfarenheter. Den är tänkt att användas som en snabbscreening eller för barn från ca 6 års ålder.

Traumahändelser mini

PTSD symptom/traumareaktioner

För vissa yngre barn är ett bildstöd ett bra komplement, för vissa barn kan det vara mer förvirrande än hjälpsamt.

Traumareaktionsformulär för föräldrar: Observera att för föräldrar med barn 6 år och yngre så är det ett separat formulär utifrån att kriterierna på PTSD är delvis annorlunda.

Risk och skyddsfaktorer

 Viktiga områden att fråga föräldrar om

Utvärdering av patienttillfredställelse efter behandlingens slut

Komplexitetsmatris med sammanställning för stödfrågor

Matris för komplexitetsbedömning 

Barn och ungdomars tankar efter traumahändelser – CPTCI

Kortversionen av CPTCI har ett cut-off värde på 16-18. OBS Frågorna poängsätts 1-4. M a o: om barnet/ungdomen har mer än 16-18 poäng på de 10 frågorna är det hög sannolikhet att det finns en kognitiv föreställning om att man själv är en skör person i en skrämmande värld ”. (“permanent and disturbing change” and “fragile person in a scary world”.  För mer info se;  Meiser-Stedman et al., 2009b.

Den svenska 25 frågorsversionen framtagen av Ole Hultmann samt normsammanställning av de engelska, tyska och holländska normgrupperna. OBS Frågorna poängsätts 1-4.

 

Baslinjemätning

Baslinjemätning kortversion neutral & trauma feb 2014

Baslinjemätning- Instruktion till behandlare:

Neutral och traumaberättelse

Syften med baslinjemätningen är att:

  1. Få en uppfattning om barnets språkliga och berättande förmåga inklusive att ta instruktion samt att benämna tankar och känslor. Hur mycket detaljer ger barnet och hur mycket behöver barnet utifrån det öva på att beskriva tankar, känslor och handlingar?
  2. Få en uppfattning om barnets förmåga att ge information om traumat. Om barnet berättar öppet och besvarar frågor utan mycket oro så kan det tyda på att barnet kanske kan göra den gradvisa exponeringen snabbare (var observant på att en del barn kan berätta många detaljer men utan att visa/känna affekter vilket kan betyda att de behöver träna mycket på hantering av känslor).
  3. Behandlaren tidigt i kontakten visar att hon/han ”vågar och orkar” höra det barnet berättar.

Behandlaren bör vara restriktiv med frågor efter att ha gett den inledande instruktionen till barnet angående neutral och traumaberättelse.

Neutral berättelse (d.v.s. ej av traumatisk karaktär): Ämnet för berättelsen kan vara en händelse som barn eller förälder tidigare berättat om (en födelsedag, semesterresa, utflykt etc.) eller en beskrivning av den aktuella dagen (vad barnet har gjort under dagen fram tills det kommit till terapin).

Exempel:

”Nu har du fyllt i många formulär och svarat på många frågor. Jag är fortfarande nyfiken och vill veta mer om dig. Berätta för mig om din morgon. Vad som hände från det du vaknade till dess att du gick till skolan. Berätta allt som hände, med så många detaljer som möjligt. Berätta vad du var, vad du tänkte, kände, hur det kändes i kroppen, vad du och andra gjorde. Berätta så att jag som inte var där kan få en tydlig bild av vad som hände ungefär som en film.”

Traumaberättelse: Direkt efter att barnet gett en neutral berättelse instruerar behandlaren barnet att på samma sätt berätta om en konkret traumatisk händelse. Det är viktigt att behandlaren i konkreta ordalag anger vad barnet varit utsatt för, utifrån det barnet tidigare har berättat.

Exempel:

” Precis som du berättade om din morgon – berätta om första gången  när din farbror tog dig på snoppen/snippan. Börja från början. Berätta var du var, vad som hände, vad du tänkte, kände, hur det kändes i kroppen. Berätta så att jag som inte var där kan få en tydlig bild av vad som hände ungefär som en film..”

Efter det att barnet har gjort baslinjemätningen, dvs berättat både neutral- och traumaberättelse tackar behandlaren barnet att hon/han har berättat, att det varit hjälpsamt för att veta hur lätt eller svårt det är för barnet att berätta olika saker, speciellt om traumat (konkretisera). Behandlaren tydliggör också för barnet att det här var den enda gången som barnet inte blev förberett på att prata om traumat (konkretisera).

Exempel:

Tack för att du berättade för mig om både hur din morgon har varit och hur det gick till när din farbror tog dig på snippan. Jag la märke till att du hade lättare att berätta om vad som hände idag på morgonen jämfört med när din farbror tog dig på snippan. Det är vanligt att det är så för oss människor. Det är det vi kan hjälpas åt med här och nu vet jag mer vad du behöver träna mer på. En sak som är viktigt för dig att veta är att det här var den enda gången som du inte blev förberedd på att prata om traumatiska händelser som när din farbror tog dig på snippan.

Kom ihåg: Ovanstående berättelser (neutral och trauma) är en del av bedömningen. Det är inte en del av traumaberättelsen (exponeringen) som vanligen sker i mitten av behandlingen.