• Detektiv- samla bevis. Fråga barnet hur starkt det tror på tanken X (0-10, el 0-100) Skriv ned. Fråga därefter vilka bevis barnet har för att X stämmer. Skriv ned. Därefter vilka motbevis finns för att X inte stämmer dvs vilka argument talar emot att X verkligen stämmer (sö info, fråga andra i familjen, läsa bok om ämnet). Be barnet skatta hur mycket det tror på sina motbevis. Fråga barnet om det utifrån sina bevis och motbevis kan komma fram till en alternativ tanke d.v.s finns det någon annat sätt att se på det? Kanske det finns en mer balanserad mening som summerar bevis och motbevis. Ex fråga barnet hur någon den verkligen litar på skulle säga om tanken X. Barnet får sedan skatta hur starkt den tror på den alternativa tanken för att jämföra med hur det var i början.
• Beteendeexperiment: Ex om barnet blev sexuellt upphetsad när det blev utsatt för sö vilket ofta kan vara svårt att förstå logiskt för ett barn. Göra ett experiment som en forskare.  Börja med och skriv ned tanken X som barnet vill testa om den stämmer ex jag kan styra min kropps reaktioner. Hur mycket tror du på tanken (0-100 eller 0-10). Hur ska vi kunna testa om din tanke X stämmer. Vi vill inte utsätta dig för fara utan experimentet ska ske på ett säkert sätt. Ts förslag är att prova hur kroppen reagerar i ett annat sammanhang ex skära lök. Fråga barnet vad det tror kommer hända om det skär löken om man utgår ifrån att man kan styra hur kroppen regerar dvs jag kommer inte börja gråta när jag skär löken. Barnet skär lök (får ej ha linser i eftersom det kan påverka). Gå igenom resultatet och slutsatsen man kan dra utifrån experimentet och hur mycket barnet tror på tanken X.
• Kontinuum teknik: för att lösa upp ”allt eller inget tänkande” Ex processa tanken ”mitt liv är förstört p.g.a. sö. Rita en linje 0 år fram tills idag och skriv in antal år av sö  = ”. Rita upp resten av livet ca fram till 80 år och prata kring detta. Skillnaden på antal år och vad göra med de år som är kvar av livet.

___sö 7år ________________________________________________

0år                                                 50 år                                90 år

_____________________________________________________

Förlorare                                                                               Vinnare

Vad är en förlorare?                                        Vad är en vinnare?

Barnet placerar in sig själv och andra på linjen

Sex                                                                  Sexuella övergrepp

Hur är en ömsesidig sexrelation?                Vad är sexuella övergrepp?

• Nu och då rollspel: I denna övning ska barnet gå tillbaka i tid och ge sig själv råd/tips kring vad skulle kunna gjort innan och/eller efter traumat. Terapeuten spelar antingen spela barnets dåtids jag eller barnet/ungdomen spelar båda delarna.

• Pratshow: Barnet tar rollen som rådgivande pratshows värd/värdinna eller radiopsykolog. Terapeuten (och/eller andra familjemedlemmar) intar roller av personer som människor som ringer in kopplat till sina egna erfarenheter ifrån traumat. Viktigt att täcka in de områden som barnet/ungdomen själv kämpar med.

Bästa kompisrollspel

 Hur skulle du hjälpa din bästa kompis att arbeta med dessa störande tankar?

1. Sex är äckligt.
2. Ingen skulle vilja gifta sig med mig om det kom fram att jag blivit utsatt för sexuella övergrepp.
3. Jag behöver gå i behandling därför att jag är galen.
4. Det är mitt fel att min familj bor på olika håll och inte har kontakt.
5. Min bror berättade om det sexuella övergreppet och nu pratar alla om det. Jag tycker det är pinsamt t o m att gå in i skolans matsal.
6. Han skulle inte ha tafsat på mig om jag inte hade suttit i hans knä med bara nattlinnet på mig.

• Ansvars paj: Vid tankar såsom ”det var mitt fel” kan man göra övningen Ansvarspaj. Börja genom att fråga barnet om det är beredd att göra en ”ansvars paj”. M a o undersöka den tanke som man som behandlare vill ifrågasätta. Övningen kan användas både före traumaberättelsearbetet och efter. Om man beslutar sig för att använda den innan traumaberättelsen bör mycket arbete görs för att barnet inte ska känna skuld på en känslomässig nivå som är svårt för behandlaren och barnet att benämna och hantera korrekt innan barnet gjort sin traumaberättelse.

• Förklara för barnet att man ska ta reda på ”hur stor del av pajen som är ditt ansvar och om det finns andra som också har ett ansvar”.
  • Börja med att först göra en lista med personer som har bidragit till att du blev utsatt sexuellt. Terapeuten frågar vad det är som gör att barnet tycker att varje person bär ett ansvar som skrivs bredvid personens namn. Sedan får barnet skatta hur många procents ansvar varje person har.
  • Be barnet rita en rund ring på ett större papper och rita in varje persons procent av ansvar i cirkeln.
  • Ställ nyfikna och accepterade frågor till barnen som:
    • När du nu tittar på ansvarspajen vad tänker du då om ditt ansvar nu i jämförelse med innan?
    • Är du beredd att fortsätta arbeta vidare med de procent som är kvar?
  • Syftet är inte att få barnet att helt sluta känna skuld utan snarare att påbörja en process av att inte vara säker på att tidigare skuld/ansvarsföreställningar är helt sanna. Gör gärna flera olika typer av övningar med de kognitiva förvrängningarna som barnet bedöms ha.